Militärmusik
I militära sammanhang har musiken alltid spelat en stor roll. Ända sedan antiken är det känt att musikinstrument använts i strid. Signalhorn och slagverk användes t.ex. för att efter uppgjorda signalsystem kalla till samling, anfall, reträtt osv. Efterhand som musikinstrumenten utvecklades bildades militära orkestrar, vilkas uppgifter var mer fredliga såsom högtidliga ceremonier, musik vid efterlängtad återkomst till kasern från ansträngande övningar eller dansmusik på regementets dansbana.
Svensk militärmusik har anor ända från 1500-talet, på Gustaf Vasas tid var det t.ex. pipare och trummare som skötte den ceremoniella musiken i Stockholm. Äldre svensk sättning innehöll bl.a. esskornett, althorn och ventilbasuner. Saxofonen som uppfanns av belgaren Adolphe Sax 1846 användes till en början huvudsakligen i Frankrike men senare i de flesta länders militärmusik. Sverige var ett av de länder som höll ut längst, först på 1940-talet började det spelas saxofon i svenska militära musikkårer. Trombonen är det äldsta av blåsinstrumenten, den har haft sin nuvarande form i mer än 500 år.
De första musikkårerna bildades i slutet av 1700-talet. Under 1700- och 1800-talen ville man av sparsamhetsskäl minska militärmusiken, men det stora musikintresset ute i garnisonerna gjorde att musikertjänster garanterades genom privata donationer från befäl och manskap - de s.k. musikkassorna bildades. År 1905 fick militärmusiken en starkare organisatorisk ställning. Fasta musikertjänster inrättades och stämbesättningarna fastställdes. Som mest fanns det 44 musikavdelningar i landet men redan 1945 års försvarskommission ifrågasatte musikkårernas antal och styrka. 1956 beslöt riksdagen om en reduktion och antalet musikavdelningar minskades till 25 stycken. 1971 försvann militärmusikkårerna, deras uppgifter övertogs av regionmusiken med efterföljarna Länsmusiken och har nu övertagits av Försvarsmusikcentrums ensembler och av hemvärnsmusiken.
Hemvärnsmusikkårerna är - tillsammans med Marinens musikkår, Arméns musikkår, och Livgardets dragonmusikkår - de enda som idag kan räknas som militära musikkårer.
HEMVÄRNSMUSIK
Hemvärnet bildades 1940 och redan i slutet av året bildades den första hemvärnsmusikkåren i Leksand. Antalet kårer växte efterhand och åtminstone ett 15-tal verkade under beredskapsåren. Någon formell status som hemvärnsmusikkår fanns inte, ofta var det kanske en civil musikkår som kläddes upp i hemvärnsuniform. 1943 genomförde Hemvärnets Musikkår Stockholm, som första hemvärnsmusikkår, högvakten.
1945 gjordes de första försöken att organisera musikkårerna inom hemvärnet och 1947 fastställdes bestämmelser angående bl.a. kårernas bildande och uniformering i hemvärnskungörelsen. Först 1974 beslöt man att bilda en central instans för att ta vara på kårernas intressen, Hemvärnets centrala musiknämnd (CMN). Reglementen för musikkårernas uppträdande i olika sammanhang föreslogs, liksom kårernas storlek och stämbesättningar. Uniform m/87 är nu hemvärnets musikdräkt.
Hemvärnet har idag 30 musikkårer spridda över hela Sverige. De deltagande musikerna kan antingen vara krigsplacerade i kåren eller delta i verksamheten som extra hemvärnspersonal. Vissa hemvärnskårer har även en civil skepnad med annat namn och annan uniform parallellt med sin militära funktion.
MUSIKKÅREN UPPSALA
Musikkåren grundades formellt den 1 juli 1975 med dåvarande hemvärnschefen Bertil Ericsson som drivande kraft. Till förste dirigent valdes Torsten Engrelius, musiklärare och tidigare klarinettist vid Upplands regementes musikkår och Flygvapnets musikkår i Uppsala. Första offentliga framträdandet skedde på militärmusikhistoriskt anrika Brunnspaviljongen i Geijersdalen, i samband med Hemvärnets dag i Uppsala den 21 september 1975.
Kåren deltog (tillsammans med 12 andra hemvärnsmusikkårer) vid kungabröllopet i Stockholm 1976. 1979 gick man första gången högvakt, året därpå tillsammans med Norrköpings hemvärnsmusikkår (76 musiker!). 1982 spelade kåren på Polacksbackens dag då en 350-årig epok i Upplands militärhistoria gick i graven.
Kåren består nu av ca 45 aktiva musiker av båda könen i åldrarna 20 till 70 år. Medlemmarna kommer från hela Uppland. Instrumentbesättningen är den symfoniska blåsorkesterns. Vi strävar även efter att kunna sätta upp mindre ensembler inom kåren. Musik framför vi i form av konserter, samlingsmusik, marschparader och ceremonimusik. De militära spelningarna utförs främst åt Ledningsregementet i Enköping, Luftstridsskolan i Uppsala, Hemvärnet i Uppland och vid högvaktsceremonier i Stockholm. Musikkåren har även ett flertal spelningar i profana och kyrkliga sammanhang varje år, bl a vid firandet av nationaldagen den 6 juni.
Musikkårchefer
Bertil Ericsson (1975 - 1982)
Jim Olofsson (1982 - 1985)
Gunnar Karlsson (1985 - 1994)
Rolf Lanner (1995)
Bo Sandberg (1996 -)
Dirigenter
Torsten Engrelius (1975 - 1992)
Pähr-Allan Sandberg (1992 - 2000)
Nils-Åke Nilsson (2000 - 2006)
Niclas Blixt (2007 - 2017)
Markus Jonsson (2017 - )
Hemvärnstrumslagare
Torsten Engrelius (1975 - 1986)
Pähr-Allan Sandberg (1987 - 2004)
Ulrika Lindgren (2005 - 2009)
Björn Karlsson (2009 -2018)
Linnea Skoog (2018-)